Etiketter
Jag tillhör generationen där alla som sjuttonåringar hade en egen blogg. Men eftersom jag var en ganska omodern sjuttonåring hade jag ingen blogg och eftersom jag fortfarande är ganska omodern har jag bestämt mig för att starta en blogg nu istället. Nu när bloggande blivit omodernt.
Jag har funderat på det där med namn på bloggen ett tag. På namn som Landet som icke är eller Madwoman in the Attic. Sedan har jag funderat vidare och kommit fram till att jag är hopplöst pretentiös och fantasilös och förmodligen inte borde skaffa en blogg. Fast nu har jag ju ändå gjort precis det. För att komma undan lättare med ett pretentiöst bloggnamn har jag dock planerat det så att jag kan skylla på Virginia Woolf. Jag skulle säga att det föll sig så att jag köpte en tygkasse, vilken som helst och absolut ingen pretentiös som jag skickat efter långväga ifrån, och att jag sedan utled på mig själv efter alla pretentiösa kanske-namn helt sonika lånade ett par av orden från tygkassen. Tygkassen som råkade vara prydd med ett Virginia Woolf-citat. Ja, det var precis så det var.
Efter den första villrådigheten skulle jag sedan komma på vad jag skulle skriva om. Då dök den perfekta kom-igång-utamningen upp bara sådär. Förstås är det en hopplöst omodern bloggutmaning. Alla vet ju att ingen orkar med sådant här längre. Alla utom jag. Dessutom är det inte ens någon bloggutmaning, utan en Twitter-utmaning. Men det där med Twitter är fortfarande lite för modernt för mig.
/Sara