Etiketter

, , , , , , , , , , , , , , , ,

Kulturkollo uppmanar denna vecka sina läsare att dela med sig av ”höstens måsten” när det kommer till böcker, film, tv och andra kulturupplevelser. Efter att ha kikat runt en del på några förlags hemsidor kommer här lite boknyheter som jag är nyfiken på:

Sägs vara ”den största och mest bildrika biografin över Selma Lagerlöf som någonsin har getts ut”. Ann-Sofi Ljung Svenssons recension av boken i Sydsvenskan gjorde mig verkligen lässugen och ivrig att lära mig mer om denna litterära gigant.

Ytterligare en biografi över en av Sveriges litterära giganter. Jag vet mindre om Vilhelm Moberg än vad jag vill göra, och då är jag ändå ett stort fan av Utvandrarsviten. Läste en första recension av boken, skriven av Kristoffer Leandoer, i Svenska Dagbladet nu på morgonen. Den fick mig dock att tänka att jag kommer att veta mer om Vilhelm Moberg än vad jag vill göra – i alla fall om jag vill fortsätta att vara ett otvunget fan – efter att jag har läst boken.

Beskrivs som en metabok om skrivande, sammanställd av texter från Gun-Britt Sundströms dagböcker med fokus på ”växelspelet mellan liv och skriv”.

Stina Wollters efterlängtade självbiografiska bok om kropp, konst och kultur. Jag förväntar mig bland annat en berättelse om att våga och lära sig att vara normkritisk och om att finna frihet i att vara den man är i den kropp man har fått till skänks.

Jonas Gardells nya roman verkar vara något som liknar autofiktion, det vill säga något som både är en fiktiv berättelse och en berättelse om Jonas Gardells egen familj. I dagens DN-intervju berättar Jonas Gardell att han började att skriva på boken efter att hans dementa mamma dött: ”Även om ‘Till minne av en villkorslös kärlek’ handlar om Ingegärd Gardell, min mamma, hoppas jag att den kan läsas som ett kvinnoporträtt. Där det är möjligt för en kvinna att framstå som lika komplex som en man, där spännvidden i personligheten är totalt motsägelsefull och inte representerar något.”

Eftersom jag tyckte väldigt mycket om Kvinnan på övervåningen, också skriven av Claire Messud, ser jag mycket fram emot hennes nya roman. Den beskrivs bland annat såhär på förlagets hemsida: ”‘Den brinnande flickan’ är ett psykologiskt ödesdrama som lånar tragedins form för att berätta om barndomens frihet, kvinnors vuxenblivande och hur det ser ut när fantasierna och drömmarna möter en skitigare verklighet.” (För övrigt upptäckte jag nu att hon är gift med den kände kritikern James Wood, vars bok Konsten att berätta jag också gärna vill läsa. Den kom dock ut på svenska för redan knappt ett år sedan.)

En debutroman som beskrivs ha blivit en litterär sensation i hemlandet Storbritannien. Emma Glass har studerat litteratur och kreativt skrivande, men arbetar nu som forskande specialistsjuksköterska. Romanen handlar om Peach som blir våldtagen och om hur fysiska och psykiska konsekvenser tar sig uttryck efter denna händelse.

Jag har länge tänkt se Sofia Coppolas filmatisering av romanen, men tänker nu att jag borde passa på att läsa boken först. Vad är det som lockar så med en berättelse om fem tonårssystrar som alla begår självmord? Kanske finns svaret i boken.

Äntligen en till ungdomsroman av Mats Strandberg. Även om han kör solo denna gång, och låter parhästen Sara Bergmark Elfgren arbeta med egna ungdomsböcker (och alla andra tusen projekt som hon verkar ha i gång), med en bok som beskrivs som en ”preapokalyptisk berättelse om två ensamma unga människor i en värld som lever på lånad tid”. Det här kan förstås inte bli annat än spännande.

Förlaget slår verkligen på stora trumman när de säljer in boken genom att beskriva den som ”en fantasifull thriller som kan föra tankarna till såväl Agatha Christie som David Lynch, och som inte heller bör missas av Harry Potter-fantaster”. Intresseväckande, samtidigt som en varningsflagg för att högt ställda förväntningar riskerar att inte infrias bör hissas. Marishas Pessels tidigare romaner (för vuxna), Fördjupade studier i katastroffysik och Nattfilm, står båda i hyllan ännu olästa. Kanske borde jag egentligen börja där…

Alla kalla den här listan för ”höstens måsten” låter jag bli att göra, eftersom en liten bebis väntas anlända inom ett par månader. Jag har hört det sägas att ingenting kommer att bli sig likt efter det, så jag vågar väl inte göra upp så många andra planer än sådana som innefattar bebisgos och bebisomvårdnand. Men allt som hinns med i kulturell väg därutöver är förstås välkommet! Jag kommer i alla fall spurta med att gå och se West Side Story på Malmö Opera i september (i nyöversättning av Jason ”Timbuktu” Diakité).

 

/Sara

Annonser