Etiketter

, , , , , ,

Det känns lite märkligt att redan sitta här och fundera över vårens bokutbud när inte ens höstens alla böcker anlänt än. Särskilt med tanke på att jag inte hunnit läsa en enda av de nya höstböckerna. Dels är lästiden alldeles för snävt tilltagen och dels så läser jag mest pocketböcker, vilket betyder att jag alltid ligger hopplöst efter. Ändå kunde jag inte låta bli att sondera lite i Norstedts vårkatalog för 2015 och skriva en jag-är-nyfiken-på-lista:

Barndomen präglas av geografiska förflyttningar. Flickan är
upptagen av att läsa – böckerna ger ord åt tillvarons vaghet –
liksom av kvinnokönet, av familjen och av de häpnadsväckande
skillnaderna mellan människor. Pappa matematikern och
mamma musikern är mycket olika varandra. De är i konflikt
och hon älskar dem båda.

Långsamt går det upp för henne att hon vuxit upp i en lögn.
Så vem är hon? Hon måste vakta noga på sig själv. Skydda
sig själv och de två yngre systrarna och inte trampa fel i den
krigszon som föräldrarnas äktenskap alltmer förvandlas till.
Hon tror på miraklet, magin och förvandlingen.

Händelserna utspelas i Stockholms förorter, i USA och i
Lund. Det är en smärtsam och också humoristisk berättelse om
sökandet efter sanning, moral och en plats i världen. Agneta
Pleijel skriver om en tid som runnit förbi, men berättelsen
är en högst aktuell skildring av en flickas väg mot vuxenhet.

‘Varför har du inte
historieboken med dig?
Det har jag visst!
Den sitter fastnålad i bröstet
under strupen,
bredvid hjärtat.’

Daniel Blixt är född 1975 och arbetar som gymnasielärare i Stockholm. I sin första diktsamling tar han avstamp i skolans utvecklingssamtal, men det handlar också om ett inre, autentiskt ‘utvecklingssamtal’.

Dikterna skildrar både klassrummets och skolans verklighet, men också de existentiella frågor som läraren har inom sig. Med lätt hand pendlar Blixt mellan djup och konkretion, och dikterna formulerar förtvivlan och vrede såväl som ömhet och hoppfullhet.

Mirjam är fylld av entusiasm inför sin första lärartjänst på ett friskole­gymnasium i en mindre svensk stad. Men verkligheten på skolan har inte så stora likheter med hennes höga förväntningar. Ledningen prioriterar inte den pedagogiska verksamheten och skolan har hög personalomsättning.

Hon engagerar sig i den strulige eleven Azad. För att hjälpa honom från att gå under är hon tvungen att bryta mot en mängd regler, och vad som är det rätta blir allt svårare att avgöra.

En gripande roman om lärarrollen, om engagemang och besvikelse, och om den moderna skolans brister i en tid när ingen längre vet vem som ska ta ansvar.
Malin Hedin arbetar som lärare i Västerås. Tjugo år gammal debuterade hon 2002 med romanen  Fjäril utan vingar. Detta är hennes andra bok.

I ett kargt klimat i ett nordnorskt kustområde utspelas Roy Jacobsens nya roman, som blivit en makalös försäljningsframgång i hemlandet och av många hyllats som hans bästa bok. Det är en roman som baseras på verkliga händelser mellan 1913-1928 och platsen är den vackra ön Barrøya som ligger vid Helgelandskusten.

Här bor Hans Barrøy, 35 år, hans hustru, hans åldrande far och hans lilla­syster Maria som inte tycks duga mycket till. Men det här är romanen om Ingrid, som vi får följa från dagen hon döps fram till tjugoårsåldern då hon blivit en stark och självständig ung kvinna. Av sin mor får hon lära sig att sköta ett hushåll, av sin far får hon lära sig vad det innebär att växa upp på en ö och vad naturen förväntar sig av människorna där.

En farsot har svept fram över jorden, men en liten grupp kallad MaddAddamiter överlever tillsammans med de grönögda crakerianerna – en vänligt sinnad humaniod art som framställts med bioteknik för att ersätta människo­släktet.

Överlevarna i civilisationens ruiner ställs inför nya hot och möjligheter – kan mänskligheten få en andra chans, trots att vi misslyckades så grovt med den första?

Berättad med spiritualitet och svart humor för Margaret Atwoods Madd­Addam läsarna djupare in i en oförutsägbar och isande dystopisk värld. En gripande och dramatisk avslutning på den internationellt prisade trilogin som inleddes med Oryx och Crake och Syndaflodens år.

‘Jag bara lever på och tycker att man ska behandla var dag som om den var den enda man har’, sa Astrid Lindgren som avled 2002, vid 94 års ålder.

Orden Denna dagen, ett liv följde henne hela vägen genom livet, kärleken och konsten, som ett mantra och en mening med människans oförskämt korta liv: Grip det, njut av det, använd det!

Denna dagen, ett liv är den första nordiska Astrid Lindgren-biografin på fyrtio år. Den bygger på en mängd okända och aldrig tidigare publicerade brev, dagböcker och fotografier, samt på samtal med Astrid Lindgrens dotter Karin Nyman, som på nära håll följde sin berömda mors karriär och kluvenhet inför berömmelse, rikedom, ensamhet, makt – och män.

 

Att ‘stå i bredd’ kallar Märta Tikkanen 70-talsfeminismens dröm om jämlika kärleksförhållanden. Det feministiska 1970-talets tro på männens förmåga att våga stå i bredd med sina kvinnor skapade förutsättningarna för ett sannfärdigt samtal på (nästan) lika villkor. Men när 70-talet klingade ut kom den könspolitiska dimension som kännetecknat tidens litteratur i vanrykte.

Ebba Witt-Brattström visar att decenniet tvärtom var både livaktigt och litterärt innovativt. Upp på scenen kliver vardagskvinnan som vill vara hjältinna i sitt eget liv, men där anas också en ny manstyp som drömmer om befrielse från könskriget. En personligt skriven litteraturhistoria som återupprättar, omtolkar och övertygar om att 70-talsfeminismen var banbrytande för den tidens litteratur.

/Sara

Annonser